Arbetsliv
Följande material är hämtat ur socionom, fil. dr Ann-Christine Gullacksens licentiatavhandling ”Hörselskadade i arbetslivet. Ett stress/kontroll perspektiv”. Meddelande från Socialhögskolan, 1993:2.
Boken bygger på intervjuer med 33 yrkesverksamma personer med hörselnedsättning i åldern 20 – 60 år från Lund/Malmö/Helsingborg 1990-93.
Man vet att den psykosociala arbetsmiljön är viktig för ett bra arbetsliv, det finns forskning inom detta fält, men hur klarar sig människor i dagens arbetsliv med olika arbetshinder t.ex. en hörselnedsättning? En grundläggande idé med undersökningen har varit att belysa hur hörselskadade i allmänhet hanterar hörselnedsättningens konsekvenser i arbetslivet.
Ann-Christine Gullacksens "Hörselskadade i Arbetslivet" (pdf)
Dubbelarbete
Personer med hörselnedsättning använder olika strategier. Det är ett dubbelarbete, osynligt för andra. Man måste förbereda sig, planera, dölja osäkerhet, ha beredskap för oförutsedda händelser, ha ”fråga-om strategier”, dubbelkontrollera samt välja att använda slinga eller ej.
Flera av de intervjuade säger att man presterar 150% för att vara på den säkra sidan. Man lever ständigt under stor anspänning.
Kostnaden
Dubbelarbete är svårt att förklara för andra. Det har ett pris genom att extra fysisk och psykisk energi krävs. Kostnaden är trötthet, okoncentration, ökad tinnitus och spänningshuvudvärk. Hörselnedsättningen blir en stresskälla. Att vara strateg tar kraft från arbetsuppgiften. Man måste hitta och använda effektiva strategier.
Kritiska skeenden
Balansen mellan hörselkompensation och arbetslivets krav är viktig. Om den störs kanske de strategier man förut använde inte räcker till. Det blir mer dubbelarbete, högre ”kostnader”. En stressituation har uppstått och den hörselskadades förmåga att hantera situationen fungerar inte. Välbefinnande och hälsa kan stå på spel. Utlösande faktorer kan vara förändringar på arbetsplatsen, omorganisation, långvarig utnötning av krafterna, dåligt socialt stöd samt hotad yrkesidentitet. Det kan också vara personliga faktorer. Alla krafter går då åt till att ”överleva”.
Acceptera hörselnedsättningen
Grunden för att acceptera hörselnedsättningen är att erkänna att den faktiskt finns. Den måste få ta plats. Man måste kunna identifiera de hinder som finns och hitta bra strategier för att hantera dem. Det är också viktigt att omgivningen accepterar och erkänner hörselnedsättningen och dess konsekvenser.
Strategier i arbetet
I vissa situationer väljer man att berätta om sin hörselnedsättning, i andra sammanhang undviker man det om det kan ge negativa följder i en yrkessituation. Att söka nytt arbete är en särskilt känslig situation och man ställs inför ett viktigt avgörande om hur och när man ska informera om hörselnedsättningen.
Några grundläggande strategier:
1. Informera om hörselnedsättningen på arbetsplatsen.
2. Bygg upp och dra nytta av ett socialt stöd.
3. Använd lämpliga arbetstekniska hjälpmedel.
Informera
När man ska informera måste man bestämma:
1. Vad ska man säga?
2. Till vem?
3. När och hur?
Det krävs kunskap om hörsel och hörtaktik för att kunna förklara för andra och kunna svara på frågor. En utvidgad grupprehabilitering på en hörselklinik kan ge sådan kunskap (se rubrik Hörselvårdens rehab.) Det är rimligt att man informerar de närmaste arbetskamraterna, men det är viktigt att hitta lämplig tidpunkt och välja rätt sammanhang.
Genom en öppen attityd kan man visa att man lärt sig leva med sitt handikapp. Har man själv ett avspänt förhållande till sin hörselnedsättning påverkar detta omgivningen.
Stöd
Ett socialt stöd på arbetsplatsen är en buffert mot stress. Stödet på arbetsplatsen har visat sig vara lika viktigt som att ha inflytande över sin arbetssituation. Det finns fyra olika kategorier av stöd:
Emotionellt stöd är omtanke, tillit mellan arbetskolleger.
Värderande stöd har betydelse för självvärdering,
möjlighet att bedöma sin prestation.
Informativt stöd innebär att få tillgång
till all information.
Instrumentellt stöd är direkt handling – praktisk hjälp.
Det kan t.ex. vara att underlätta för en kollega som har för
hög arbetsbelastning.
Arbetstekniska hjälpmedel
Att använda hörapparat och arbetstekniska hjälpmedel är en viktig del av arbetet. Dubbelarbetet utgår från hörnivån och hörfunktionen med hörapparat. Om detta inte fungerar kan man helt tappa kontrollen. Finns det reservapparat? Om man använder hörselslinga eller ej beror på yrkessammanhanget. För vissa yrkesgrupper t.ex. försäljare fungerar det inte.
När hörapparaten inte räcker till, vad gör man då? Förändrar sin arbetssituation eller säger upp sig? Om man använder slinga, räknar omgivningen med att man hör normalt och det blir svårt att fråga om. Det är viktigt med ordentlig information på arbetsplatsen om hur en slinga fungerar och att hörseln inte är återställd i och med en sådan. En del tycks tro att slingan betyder att användaren hör mycket dåligt. Även om man har nog så bra hjälpmedel under ett möte så behövs det god samtalskultur.
Rehabilitering
Tidig rehabilitering för personer med hörselnedsättning bör
omfatta insatser innan svårigheterna blivit handikappande i arbetssituationen ” dubbelarbetet”.
Rehabiliteringen
kan bli avgörande för hur den hörselskadade lär sig hantera
hörselnedsättningen.
Hörselvården i Sverige har en rehabiliterande verksamhet inom det medicinska, tekniska, sociala och pedagogiska området. Dessutom finns annat stöd t.ex. från Arbetsförmedlingen Rehabilitering/Hörsel. Mer information finns under rubriken ”samhällets stöd”.
